|
Evidensbaserade metoder och systematisk bedömning
- Som man frågar får man svar -
Detta ordspråk "sätter fingret" på innebörden av systematisk bedömning.
 Handläggning och insatser inom socialtjänsten präglas i hög grad av socialarbetarens egen personliga kompetens i mötet med den enskilde. Engagemanget, kunskapen, erfarenheten och förmågan att bemöta personen adekvat påverkar i hög grad resultatet av detta möte. Om inte systematiska metoder används som stöd i arbetet så är risken stor att klientens rätt till adekvat stöd i alltför stor utsträckning beror på den enskilde socialarbetarens förmåga och i alltför liten utsträckning på kunskap och beprövad erfarenhet, evidens, d.v.s. kunskap om arbetssätt och metoder som fungerar och som ger goda möjligheter till förbättring för den enskilde.
 Om socialarbetaren använder evidensbaserade metoder och instrument för systematisk bedömning kommer detta i samverkan med dennes engagemang, kunskap, erfarenhet och förmåga att bemöta klienten att vara avgörande för att klienten i högre grad får rätt stöd och hjälp. Målet är att resultatet av insatserna hamnar "mitt i prick"...
- Om man frågar får man svar -
 Användning av systematiska bedömningsinstrument bidrar till att man ställer rätt frågor för att kunna få viktiga svar angående en intervjuad persons livssituation, som den intervjuade och socialarbetaren behöver för att finna fungerande strategier för förändring. Ett sådant arbetssätt ger också ett bättre underlag för att följa upp resultaten av verksamheten. Socialtjänsten och vårdgivare har, i avsaknad av stöd för systematiskt arbetssätt, haft svårt att följa upp och presentera resultaten av verksamheten i ett kvalitetsperspektiv.
Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänst och vårdgivare tillämpar ett systematiskt arbetssätt, t.ex. BBiC och att man använder systematiska screening- och bedömningsinstrument. Exempel på sådana är Audit, Dudit, ASI, DOK, DUR, vilka möjliggör ett förbättrat insamlande av klient- och patientinformation men de ger också underlag för behandlingsplanering samt uppföljning av insatser. DOK ger dessutom underlag för uppföljning av verksamheten. ADDIS är ett instrument för diagnosticering av beroende enligt ICD-10 och DSM-IV med rekommendation till insatser.
För att arbetet med systematisk dokumentation och bedömning ska fungera krävs tillgång till IT-stöd. Våra system för socialtjänsten, vårdgivare, psykologer och flyktingverksamheter har stöd för dokumentation, systematisk bedömning och uppföljning av resultat och verksamhet. I systemen finns tillgång till Audit, Dudit, IDS-100, BarnKasam, Kasam, ASQ, SCL-90, Familjen i Samhället, Funktionsskattning och fler instrument för att screena bekymmer med olika beroendetillstånd. En egenutvecklad modul för mätning av måluppfyllelse av vårdplaner och genomförandeplaner finns i systemen.
Ett intressant försök pågår inom Socialstyrelsen med instrumentet, HOME, som används för att bedöma föräldraförmågan hos föräldrar med barn 0-10 år. Verksamheter som vill använda HOME hänvisas till Socialstyrelsen.
Arbete pågår med att utveckla IT-stöd för HOME, GAF-skalan (funktionsnivå enligt axel V i DSM-IV), GBS och MMT (skattar kognitiva funktioner), SAVRY (riskbedömning våldsbeteende hos ungdomar), BOCS (tvångsmässighet), ASI och ADAD.
Vi ger användarutbildning i våra IT-system (inkluderar också screening och systematisk bedömning samt systematisk journalföring). Utbildning i instrument för systematisk bedömning där det redan finns en existerande organisation (ADDIS, ASI, DOK) för utbildning ges av respektive utbildningsanordnare.
Vi erbjuder också utbildning i BBiC för vårdgivare.
| 
